Linus Ohlsson Motorsport Sweden

Linus halvtidsfunderingar.

Efter en mycket oviss vinter och med ett färskt SM guld i fickan fick jag efter allt slit lön för mödan.

Ett samtal från Thomas Johansson på Flash Engineering lös upp vintermörkret rejält!

Jag trodde inte det var sant, men så var det, ”vi vill att du kör Porsche för oss” sa Thomas!

Det var snabba ryck och bara några veckor senare var det test på Gälleråsen.

Det gick riktigt bra och jag trivdes direkt i bilen, en härlig känsla att känna trycket i ryggen,

lite skillnad från min C2:a!

 

Jylland Ring blev en kul bekantskap, banan var teknisk och jag lyckades knipa 6 och 5 plats.

När jag körde ut för att starta första racet var det första gången jag gjorde en stillastående start med bilen!

Jag fick en bra start och sedan släppte nervositeten, kändes som jag var med i matchen direkt och såg med tillförsikt på kommande race.

 

Det fortsatte bara även på Knutstorp med en 5 och en 10 plats där race 2 blev en ny prövning.
Att köra med regndäck på torrt underlag var inte lätt men på slutet fick jag upp farten och lärde mig hur bilen reagerade.

 

Den tredje tävlingshelgen var på Gälleråsen, det kändes som det skulle gå bra även där.
 Jag hade kört på banan två gånger efter att ha kört långloppet GT3 Cup tillsammans med Matte Karlsson.
 Det började bra men precis när vi skulle ut i Race 1 kom regnet. Jag kände att paniken kom krypande, jag hade aldrig kört Porschen i regn!
Det var bara att bita ihop och se det positivt, jag fick ju lära mig något nytt.
 Det hela slutade bra, jag var bra med och slutade 4, det var nu vinterträningen i Kall kom till sin rätta, utan timmarna på Kall:s isbana hade det inte gått så bra, tack Suss!

Race 2 blev en besvikelse, jag låg trea när Öhlin körde om mig, vi körde ihop och kylaren gick åt fanders! bara att parkera!

 

Göteborg City Race! Årets höjdare, mycket folk på läktarna och mycket sponsorer i depån, här ville man ju lyckas.

Till en början funkade allt kanon, jag var hyggligt snabb med en femte tid på kvalet.
Starten gick bara och jag kom iväg som femma, efter några varv hade jag jagat ikapp Edvard Sandström och provade några gånger att köra om men lyckades aldrig riktigt att få det rätta läget.
 Jag vill verkligen om, ville ju visa teamet och mig själv att jag kunde vara med i toppstriden.
Det hela slutade som bekant i muren! Allt gick väldigt fort, det kändes som bilen bara for iväg ifrån mig.
Bilen och jag blev lite tilltufsade, bilen var inte vacker och teamet jobbade stenhårt för att få ihop den till race 2 men det var för stora skador.
Jag var rätt ok men under sponsor körningen kände jag att det inte var så bra med mig.
Kände direkt i första sväng att det här blir inte kul, mina revben värkte något jävulskt, det blev en pina att köra bil! vilket öde jag som älskar att köra Porsche!

 

NU är det halvtid och bara två veckor till Falkenberg.
Flash Engineering har stor del i min framtid, här har jag hunnit med att skapa nya kontakter och träffat några riktigt ”goa” killar som vill hjälpa mig att uppnå mina mål, att leva på min racing.
Flash Engineering måste vara Sveriges bästa team att jobba och köra i, det verkar som de har lyckats att få ihop rätt man på rätt plats.
Jag blev mottagen med öppna armar och jag lär mig hela tiden nya saker, jag stormtrivs.

 

Det är fyra race kvar och jag hoppas att allt löser sig så jag kan vara med och fightas om pallplatserna även i fortsättningen.
Mitt mål är att försöka ta minst en pallplats innan säsongen är över.

I skrivande stund har mina revben blivit betydligt bättre och förhoppningsvis kan jag återuppta min fysträning inom kort!

 

Ha en trevlig sommar och jag hoppas vi ses ute på racerbanan!

M.V.H

Linus Ohlsson